Poeten Jarl Hemmer 1893-1944

Hemmersamlingen är Jarl Hemmers kvarlåtenskap som donerats av Saga Hemmer till Stundars i samband med invigningen av Hemmersgården år 1979. Samlingen består av böcker, dokument, urklipp och föremål.

 

Böcker

Materialet består i huvudsak av böcker:

  1. Hemmers egna dedikationsexemplar till hustrun Saga; olika språkversioner och översättningar av Hemmers verk.
  2. Delar av det bibliotek som tillhört Jarl Hemmers föräldrar, bl.a farfaderns facklitteratur om skogshushållning och lantmäteri. Dessa böcker härstammar från advokaten Fjalar Hemmers hem och har donerats till Stundars hembygdsförening. Fjalar Hemmer – bror till skalden – hade i sin tur ärvt böckerna som ursprungligen tillhört farfadern, skogsmannen Erland Hemmer.
  3. Litteratur som tillhört moderns släkt (modern född Finnilä) finns även i biblioteket. I detta bibliotek finns givetvis en hel del litteratur från tidigt 1800-tal, men största delen av biblioteket härstammar från slutet av 1800-talet.
  4. Böcker som funnits i Jarls och Sagas hem samt böcker som Saga haft i sin ägo som änka.

Böckerna bevaras i det s.k. Hemmerrummet i Hemmersgården dels i ett låst skåp och dels i en öppen hylla. Förteckning över boksamlingen finns tillgänglig som en Excel-fil här>> (138 Kb).

Arkivmaterial

Dokument och övrigt material som belyser Jarl Hemmers liv finns i Stundars arkivutrymme:

  1. Brev som Jarl och hans hustru Saga erhållit.
  2. Maskin- och handskrivna manuskript.
  3. Dokument kring Jarl Hemmers död 6.12.1944.
  4. Dokument kring upprättandet av minnesmärke över Jarl Hemmer 1993.
  5. Särtryck och små trycksaker.
  6. Tidningar, tidskrifter och tidningsurklipp. Bl.a utgåvor av Helsingfors Morgonblad från 1830-talet, tidningar från 1918, urklipp skrivna om och av Hemmer.
  7. Noter och sångblad.
  8. Sjökort över Ålands skärgård.
  9. Fotografier

Jarl Hemmer (1893 – 1944)

Poet och författare.

Föddes i Vasa 18.9.1893 som son till vicehäradshövding Balder Hemmer (1864 – 1947) och hans hustru Emmy f. Finnilä (1866 – 1943). Jarl hade två bröder: jur. dr., professor Ragnar Hemmer och advokat, vicehärads hövding Fjalar Hemmer. Farföräldrarna hette Eric Erland Hemmer (1823 – 1911) och Albertina Mathilda f. Zengerlein (1828 – 1902).

Hemmersgården

Familjen flyttade år 1895 till Skolhusgatan 8 (som alltså nu är Hemmersgården). Hemmersgården är ritad av byggmästare A. Mannelin och byggd år 1886 för assessor Stenbäck. Huset donerades år 1977 av Vasa Ångkvarns Aktiebolag, och kunde år 1981 återinvigas som kulturgård på Stundars. Arkitekt Marja Kyyhkynen planerade återuppbyggnaden.

Studier

Jarl Hemmer bodde i huset fram till år 1912 då han blev student. Han inledde därefter studier i ryska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet. Hemmer fick sin fil.kand år 1917. Han gifte sig med Saga Söderman (1897 – 1987) och familjen bodde tidvis i diktarhemmet i Borgå och i ett sommarhem på Eckerö på Åland. De hade två barn: sonen Erland f. 1918 och dottern Marie-Louise f. 1920.

Författarskap

Jarl Hemmer levde med och skrev om det mörka och det ljusa i tillvaron. Från ungdomsåren finns de vackraste, ljusa, levnadsglada dikterna. Debuten skedde 1914 med diktsamlingen ”Rösterna”. När Hemmer skrev ”Fattiggubbens brud” vistades han en del i Jungsund, Korsholm (1926). ”Rågens rike” fick inspiration från Vindala (1922). Jarl Hemmer är kanske mest känd för boken ”En man och hans samvete” (1931) om inbördeskrigets år 1918 följder och efterverkningar.

Hemmer blev även uppmärksammad utanför landets gränser och fick flera betygelser bl.a i Sverige. I Jarl Hemmers texter finns spår av en olycklig tonårskärlek. Samtidigt var det den besvikelsen som blev öppningen till hans litterära produktion. Jarl Hemmer avled i Diktarhemmet i Borgå 1944.

Jarl Hemmers produktion

  • Rösterna. Dikter. Borgå 1914. (2 tillök. uppl. Hfors 1918).
  • Fantaster. Borgå 1915.
  • Pelaren och andra dikter. Borgå 1916.
  • Förvandlingar. Fyra berättelser. Hfors 1918.
  • Ett land i kamp. Tio dikter. Hfors 1918.
  • Prins Louis Ferdinand av Preussen. En romantisk cykel. Hfors 1919.
  • Jordens sång. Kantat vid Åbo akademis invigning lördagen den 11 och söndagen den 12 oktober 1919. Musiken av Jean Sibelius. 4:0, 10 s. Åbo 1919. Åbo Akademi.
  • Över dunklet. Dikter. Hfors 1919.
  • Onni Kokko. Berättelse. Hfors 1920.
  • De skymda ljusen. Hfors 1921.
  • Vi ha ett större fosterland. Festdikt vid svenska Österbottens kulturvecka midsommaren 1921. (3) s. Vasa 1921.
  • Rågens rike (Episk dikt.) Sthlm 1922.
  • Väntan. Dikter. Hfors 1922.
  • Med ödet ombord. En dramatisk dikt. Hfors 1924.
  • Anna Ringars. Skådespel. 1925.
  • Skärseld. Dikter och dokument. Hfors 1924.
  • Fattiggubbens brud. En passionshistoria. Hfors 1926.
  • Budskap. Sex noveller. Hfors 1928.
  • Du ljusa land. Festdikt, tillägnad Ålands Sång- och musikförbund den 8 juli 1928. Mariehamn 1928.
  • Helg. Dikter. Hfors 1929.
  • En man och hans samvete. Sthlm. 1931.
  • Morgongåvan. Sthlm 1934.
  • Nordan. (Dikter.) Sthlm 1936.
  • Klockan i havet. (Dikter.) Hfors 1939.
  • Du land. Femton tidsdikter. Hfors 1940.
  • Varia: Brev till vänner. Anteckningar, essäer, minnesord. Hfors 1937.
  • Tolkn.: Lyriska översättningar. Hfors 1922.
  • Saml. uppl. och urval: Lyrik i urval. 1914-1929. Hfors 1937.
  • Skrifter. Minnesupplaga. 1-4. Hfors 1945-46.
  • Dikter i urval. Hfors 1959 (Finlandssvenskt bibliotek.7.)