Museet har öppet enligt överenskommelse
Sök
Stäng denna sökruta.
Meny
HemSamlingarSöljebälte

Söljebälte

Bältet är inköpt till museet år 1972 för 100 mk. Säljaren var fru Agnes Westerholm från Replot. Den svarta läderremmen har trätts upp på 29 hålförsedda mässingssöljor. Låsspännena är i genombruten hästskoform som på framsidan är dekorerade med punsade ”oxögon” eller punktcirklar. På låsspännet finns även en ring för tobakspungen. Bältet är ovanligt för österbottniska förhållanden eftersom det inte har några hängen, endast en ensam genombruten stjärna.

Bältet, som är endast 83 cm långt, har troligen kortats av i något skede eftersom en läderbit är fastlimmad på skärpets ena baksida.

I Österbotten har förekommit många gelbgjutare som kunde gjuta mässingsföremål och även bälten. Den mest kända av dem, Gustav Blomqvist (1841-1919) i Vörå, fick delta i den allmänna konst- och industriutställningen i Moskva år 1882 och i världsutställningen i Paris år 1889. Att tillverka ett bälte krävde en arbetstid mellan två och sex dagar, och priset i början av 1900-talet varierade mellan 15 och 35 mark.

De äldsta fynden av läderbälten med nitar eller uppträdda söljor har påträffats i gravar från järnåldern eller 200-400 e.Kr. I bouppteckningar från 1700-talet nämns ofta bälten av läderremmar med söljor av mässing.  Kyrkoherde Israel Björck skriver att männen i Malax år 1772 hade i sitt söljebälte såväl kniv som penningpåse. Under 1800-talet förekom söljebälten främst i männens festdräkt och användes på dans, bröllop och på resor. Senare under 1800-talet föll dessa ur mode, men återupptogs i samband med rekonstruerandet av folkdräkter i början på 1900-talet. Idag är det främst i den österbottniska mansdräkten som söljebälten med vidhängande stjärnor, ringar eller hjärtan förekommer.